Försvaret debatteras ganska livligt. Några anser till och med att försvarsfrågan konkurrerar med melodifestivalen runt köksbordet. Men nej jag tror inte att det har kommit så långt. Dock är debatten intressant om än många gånger snäv och oseriös.
Somliga vill att Sverige ska återinföra värnplikten och att vi ska ha ett invasionsförsvar, fastän att alla andra länder successivt håller på att gå mot modernitet i försvarspolitiken. Idag bygger vi ett insatsförsvar som ska vara tillgängligt och som har både bredd och djup. Vår försvarspolitik bygger på rationalitet och långsiktighet. Vi har ett bra försvar. Målet är att det ska bli ännu bättre så att det kan utföra de uppgifter som finns tillhands.
Vi måste också förstå att det är en stor uppgift för Försvarsmakten att ställa om till ett insatsförsvar. Vi måste ha respekt för detta. Det kommer att ta tid och vissa reformer och moment behöver finjusteras innan alla bitar faller på plats. Sverige består inte bara av Gotland och den enda fienden är inte den stora björnen i öster. Säkerhetspolitiken i omvärlden ser annorlunda ut än den gjort tidigare och den förändras hela tiden. Vi måste kunna förebygga ett angrepp och inte bara försvara oss mot det.
Är vi så svaga att försvaret förfaller? Är det rimligt att hela försvarsförmågan försvinner inom en vecka? Är lösningen mer pengar? Vad gör Nato och våra Nordiska länder vid ett angrepp mot Sverige?
Alla dessa frågor hoppas jag kommer att besvaras av Försvarsberedningen.
Det som är aktuellt är att, med utgångspunkt i försvarsbeslutet från 2009, har Försvarsmakten en målbild som ska vara realiserad till 2019. Där ligger nu deras fokus. Vi behöver stödja Försvarsmakten med detta arbete och inte belasta den med frågor som inte är aktuella.
Jag lär återkomma om ämnet.